
Jag gillar, men är inget superfan av Lykke Li. Är tillräckligt intresserad för att känna att det värt att hugga in i Per Sinding Larsens
17 episoders videoblog. Det känns väldigt krystat att dela upp ett vanligt intervjuprogram i pyttesmå episoder där han kommer tillbaka till samma intervjutillfälle 4 och 8 episoder senare. SVT försöker leka ungdomligt Youtubestyle. Det funkar inte, jag tappar intresset efter 10(!) avsnitt och då återstår 7 stycken microepisoder... Synd.
Jag faller ändå för hennes fjortis übernavia prettoattityd där hon tar sig själv på fullaste allvar. Det är bra, vi behöver fler Lykke i svensk musik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar