Det verkar vara något magiskt med det där World Of Warcraft. Lajvaren introducerade begreppet för mig för ca 3år sedan och nu verkar det som att varenda lite missanpassad unge i hela världen är besatt av WoW... Denna pojks mamma gjorde nog HELT rätt som raderade kontot. Hade iofs inte varit allt för nöjd om någon hade raderat Tiger Woods på min iPhone, jag är nog så nära man kan komma att vara besatt. Tror dock inte att jag skulle försöka köra upp enheten i röven i all min agression om någon raderat mitt spel, fast det låter jag vara osagt. Enjoy:
Leon finns lite var stans i stan. De försöker hårt att få bort snabbmatsskänslan i allt de gör och lyckas riktigt bra! Restaurangerna påminner mer om mysiga och personliga cafeer än skrikandes rödgula plastclownsbollhav. Gratis WiFi, £5 för currygryta, råkost och råris med möjlighet att köpa bärs om man vill. Jag önskar att vi hade en Leon vid vårt kontor.
Arvid och Daniel är fantastiskt stolta eftersom den trötta Dj'n spelar remixer de gjorde för 5 år sedan. Kul att de får känna sig som Max Martin. Jag tror på allvar att den mest spelade gruppen på klubben är Plej (gamla skivan). Vi är alla över 30 och lever gott på minnena när vi var 26. Härliga tider. Bitterhet är också en känsla, fråga Markus Berg. ..eller mig
Man ser bara 4 av oss. Egentligen ser man 5 om du tittar noga och hittar mig inne i det andra rummet till höger som är mitt kontor. Jag har soffa stor LCD Tv och kaffebryggare, alltså allt vad jag behöver för att var lycklig! Bakom kameran sitter 4 andra, men de är inte så roliga.
Varje gång jag vandrat, cyklat, raglat eller krypt över västerbron har jag känt enorma tvångstankar att jag vill testa att hoppa. Jag dras automatiskt mot broräcket och blir ibland ståendes länge för att titta ner, titta på hur vackert sthlm är och sedan titta ner igen- går det, går det inte? Inte på ett Götberg sätt, utan mer för att se om det går att göra utan att hamna på bårhuset.
Nu är det i alla fall gjort. Lite mer graciöst än vad jag skulle prestera.
- Alla andra har en bildblogg, ALLA! Det hade varit 12åriga Kristoffers argument till mina föräldrar varför jag måste få en ny telefon med inbyggd kamera. Nu är det inte så. Jag är 30 och behöver ta ansvar för att min inbox inte är igenbommad efter en veckas resande.
När blev jag så här tråkig? Jag känner mig som när Björn Kjellman pratar med sitt själv som 12åring i filmen 'Klassfesten': "Vafan håller du på med, ska jag äta mörkt bröd? Det tycker jag ju inte ens är gott, jag har ju sagt att den dagen jag blir stor ska jag bara äta vitt bröd och glass till frukost!
Filmen är i och för sig kass, men nu är jag 30 och avskyr all formfranska som Engelsmännen stoppar i sig så jag letar jag mig galen efter mörkt bröd på Sainsbury's. Kristoffer 12 år hade inte varit nöjd. Jag kompenserar det med att äta glass på en vardag om jag vill... Frågan är dock hur kan man år 2008 lyckas äga en telefon utan kamera?
Det blir alltså ingen mobil-bildblogg förrän mitt kontrakt går ut. Då kan jag införskaffa en iTelefon med kamera och alla de där funktionerna som jag tydligen behöver. Istället dokumenterar jag nu livet på ö:n med en vanlig kamera, vilket medför två direkta problem:
1. Halar jag fram en vanlig kamera blir folk genast skrämda och misstänksamma, mobilkameror saknas det däremot total respekt för.
2. Det förväntas smartare och mer genomtänkta inlägg om du inte skriver i stunden, fightandes med T9´s smått absurda ordlista... Detta skiter jag i eftersom jag är dyslektisk och hade 2:a i svenska. Dessutom har jag sett Grevens bildblogg.
Nu jävlar har jag också en mobil med kamera - ajFån baby, ajFån - Här ska bloggas!!
Kanske är det en slump men det har varit mycket stop motion som korsat min väg den senaste tiden. Jag gillar konceptet främst för det är så direkt och det är lätt att uppskatta hur mycket jobb som läggs ner. Detta är också nackdelen eftersom jag lätt fastnar i tankar kring hur mycket jobb som ligger bakom istället för att bara njuta av storyn. Lite som när jag förblindades över matrix fantastiska effekter och utnämnde det till den bästa film jag sett. När man nu ser dom är inte effekterna lika imponerande och då är storyn mycket magrare helt plötsligt.
Denna kortfilm är gjord av en kompis här i London, Thomas. Han har precis bytt jobb men han jobbade i team med Åkets brorsa på Fallon och gjorde denna film på sin lediga dag som han satt undan för kreativa projekt. Låter som en dröm för mig med 4-dagars vecka men tyvärr skulle den extra lediga dagen inte producera sådana här mästerverk utan de skulle nog tillbringas i soffan med hägen dasz framför ett långfilmsrace...
En riktigt fin bit.
Sist men inte minst en klassiker som iofs inte krossat min väg den senaste tiden men den sparkar skiten ur allt som gjorts någonsin inom stop motion!
Jag jobbar nu mer med Europas mest lovande BMX snubbe. Efter allt snöfolk som stressar mig är det nu alltså dags för en riktig livierpool-lad att entra scenen. Tror inte att du blir mer engelsk än denna pöjk vid så ung ålder (18).
...kan ju lägga till att han rehabiliterar sig sedan 3 veckor för en spräckt pung!!! Det bär av till USA och Dew Tour på måndag. Förhoppningsvis har påsen läkt ihop tills dess.