Penicillin

Fortfarande sjuk och lite trist. Beslutade mig därför att leta reda på en doktor igår, vilket var lättare sagt än gjort eftersom man först måste ha en husläkare annars blir det ingen vård. Jag ringde de 12 praktiker som låg närmast mig utan att någon ville ha med mig att göra eftersom min postkod tillhör Hackney (aka gettot). De fick ta in mig men ville inte ha med mig att göra. Inte riktigt det svar som jag ville höra när jag har feber, ont i lungorna, kronisk hosta och så ont i halsen att det känns som att någon drar en taggtråd upp och ner när man hostar.

Tillslut hittade jag en i Hackney som ville ta mig an, men kunde ta emot mig i nästa vecka om de fick in ansökningarna med en gång. Trots brist på energi vände jag redan utanför dörren... Fy fan vilket skitställe. Det såg ut som ett mini cab kontor (tänk risigaste pizzerian i Farsta) där doktor Rashid var enda läkare och Mrs Rashid assistent. Om jag ska ha en läkare ska det fan vara på något som liknar ett sjukhus och inte en smutsig pizzeria och det ska finnas minst fem legitimerade läkare på plats som uppdaterar och påminner varandra om sina erfarenheter.

Jag gick hem och ringde till Maria som gav mig tipset att gå till en "walk in"-mottagning. Där fick jag hjälp inom 5 min av en Finsk läkare som titta i min hals och utbrast på klingande finsk-engelska: "Good lord, it looks like raw juicy meat! No wonder your in pain. That's a serious bacterial infection". Tack så mycket Oslo...

Jag gick hem och ringde till en av klinikerna som Maria sa att hon hade haft och som redan sagt nej till mig. Jag förklarade vänligt men bestämt att de skulle göra ett undantag eftersom de gjort det förrut. Nu är jag välkommen på måndag. Bittert och bestämt röstläge kommer man låångt på.

Nu knaprar jag penicilin för första gången på över 10 år, men är nöjd som fan över att känna mig sjukt mycket bättre. Efter en vecka i horizontalläge har jag utforska varenda litet TV program som ligger uppe på SVT Play, TV3 och Kanal5. Jag kan säga att jag är innerligt trött på Filip och Fredrik som jag säkerligen tillbringat mer än 9h med genom Boston Tea Party och Vem kan spöa Filip och Fredrik. Sjukt jobbigt, men är man desperat så är man...

Däremot hittade jag ett roligt lite reportage nyss om två kompisar på svtplay, Jojo & Malou. Kul! Konstigt bara att Hype har lyckats att ta sig över till Ön och lyckats tima när Jojo var bortrest. Annars brukar de två sitta ihop.



De har även gjort en rolig och fin video, Jojo & Malou's A/W 09 collection 'Handshake Heartbreak', nyligen med lite kläder och den enda Norskan som jag känner i London, Stine (som är Åkets brorsas bästa kompis flickvän).