Detta mail väntade i min inbox i morse:"Om någon sett den bit av min tand som jag tappade under denna låt så får ni gärna säga till." - Jens
Under "Superman" fick jag se Gud iklädd rosa och orange fluga. Istället för sin son offrade han halva sin tand och lämnade sedan oss dödliga bakom sig. Björnen, Koma fallet och Dansmusen får ursäkta. Dansgolvets okrönte konung har äntligen korats.
Nej, prestationen står inte i relation till min med tanke på att "Superman" är ett mycket grumlig minne och att 0% av mina vänner röstat på mig som better dancer i någon fejsbook application.
Själv var jag för bakfull för att berömma Jens dagen efter. Anledningen var att jag såg ut så här någon gång vid 4-snåret.
Söndagen bjöd följdaktligen på top 10 värsta bakfyllorna i mitt liv. Svårt att ranka inbördes, men den ligger klart efter 18 års fyllan på Kungsbacka festivalen som slutade med att jag delade(!) fyllecell med en gråtande raggare från Frillesås. Men den är definitivt uppe där med efterfesten på Dannemoragatan som slutade med att jag fick måla om väggarna och hade en kräkandes Normann på min soffan med läckande stomipåse.
Arvid gjorde mig också stolt, men han får snarare agera profet till Jens.Brudparet sa i alla fall JA och båda två lyckades överträffade min Kungsbackafestivalsbakfylla dagen efter, men var otroligt lyckliga och vackra ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar